Jag skulle vilja slå en slag för gratisbio.nu - genom att bland annat värva medlemmar och tävla så har du möjligheten att skrapa ihop poäng. Dessa poäng kan du sedan använda till att lösa ut biobiljetter men även till presentkort i olika valörer hos olika återförsäljare.

För inte allt för längesedan så fick jag 4 stycken härliga biljetter hem till min brevlåda. :-) Så tro mig - det är fungerar och är inte alls speciellt omständigt.

Du anmäler dig här! 

Ett relativt ungt par, Steve och Jenny, bestämmer sig för att semestra lite på den engelska landsbygden. En speciell plats är i åtanke, nämligen ett gammalt vattenfyllt stenbrott som Steve spenderat mycket tid vid som barn. Platsen är idealisk och Steve har en plan som enligt honom skulle fullborda förhållandet. Väl där så hittar paret en perfekt plats där de bestämmer sig för att campa. Allt är perfekt, lugn och stillsamt. Lugnet bryts plötsligt av ett gäng ungdomar, de är högljudda och vulgära vilket resulterar i en konfrontation mellan dem och Steve. En konfrontation som suggestivt urartar och startar en kedjereaktion av psykisk terror.

Filmen är skriven och regisserad av den relativt unga James Watkins, en nykomling i skräckfilmens värld. Faktum är dock att han redan fått två nomineringar för Eden Lake, varav en ledde till vinst. Vid British Independent Film Awards och vid Sitges – Catalonian International Film Festival där han tog hem vinsten Special Prize of the Jury. Watkins tidigare arbete är relativt okänt och titlarna är väl inte några som ligger på topplistor. Dock så ser vi faktiskt honom som en av manusförfattarna till uppföljaren av underjordsrysaren Descent.

De två huvudrollsinnehavarna är faktiskt rätt kända – Jenny, spelad av Kelly Reilly har en rätt gedigen lista av film bakom sig medan Steve, spelad av Michael Fassbender, är en känd TV-profil och har många medverkanden i serier i bakfickan. Den främste figuranten bland ungdomarna är Brett, spelad av Jack O'Connell, känd från bland annat den nya kioskvältaren This is England. Han spelar fruktansvärt bra och begåvat och är antagligen och förhoppningsvis någon vi kommer att få se mer av i framtiden.

Filmen är "smutsig" och kan inte helt oväntat jämföras med filmer som Motorsågsmassakern, Haute tension och Ils (Them). En psykisk form av rysare som biter sig fast i benmärgen, reser håren i nacken och berör till allra högsta grad. Handlingen är inte så långt ifrån en verklighet och det är nog det som gör att man som tittare påverkas på ett helt annat sätt än när det handlar om övernaturliga ting. Övernaturliga ting kan man skaka av sig efter att man reser sig från filmen medan en handling som skulle kunna vara verklighet nyper sig fast i tankarna och får en att reflektera på ett helt annat sätt.

Filmen är för övrigt enkel, inga mastodonteffekter eller bilar som exploderar. Här har man utnyttjat omgivningen och dess egenskaper, så som ljud och ljud. Det är gjort på ett skickligt sätt och man koncentrerar sig på karaktärerna i filmen i stället för på annat, så som vackra naturbilder och annan häftig överdrift. Detta gör att man verkligen kommer karaktärerna inpå skinnet och därmed utvecklar starkare känslor runt dem.

Efter att ha sett Eden Lake så var jag otroligt berörd, vilken jag redan har nämnt ovan. Filmen satte spår i mina tankar och en form av analyserande tog sin fart. Är det verkligen så långt ifrån verkligheten? Filmen berörde mig så pass starkt och jag tyckte att filmen var så pass välgjord att ett betyg över tre är en självklarhet.

Om du är ute efter en rysare som inte bara skrämmer dig på ett sätt du inte är van vid utan även får dina tankar att spinna iväg, införskaffa Eden Lake och kryp ner i soffan. Men bered dig på tyngd utav det ovanliga!

Jag ger Eden Lake betyget 4(+)

Info

IMDb

Filmtipset

Filmpunkten

Sagans handling och det händelseförlopp som förlöper äger rum på en planet vid namn Thra. Planeten har tre solar, The Great Sun, The Rose Sun och The Dying Sun. Solarnas aktivitet och banor runt Thra styrs av en magisk kristall, The Crystal of Truth. Kristallen styr även allt liv på planeten och utan den så skulle totalt kaos uppstå. En uråldrig ras vid namn urSkeks vaktar kristallen i ett gigantiskt palats, allt för att livet på planeten ska råda i total harmoni.

Var tusende år sker en sammanstrålning av de tre solarna och ett gemensamt ljus fyllt av liv skiner ner på kristallen. Vid ögonblicket då filmen tar sin början så har urSkeks av misstags slagit en skärva ur kristallen och kaos är ett faktum. urSkeks delar sig i två halvor, två raser, en är de ”goda” Mystics och en är de ”onda” Skeksis. Samtidigt som solarna sammanstrålar på den trasiga kristallen så skapas en profetia, en profetia som talar om de alvliknande varelserna Gelfling, som innan ondskan tar över kommer att laga kristallen och ställa allt tillrätta. De ”onda” Skeksis som snabbt sätter sina klor av terror i planeten Thra vill absolut inte att detta ska ske eftersom det med all säkerhet betyder deras undergång. De inleder därför en hänsynslös kamp för att systematiskt utrota varenda Gelfling på Thra. Vad de inte vet, är att en Gelfling överlever och är utvald, att ta sig ann deras tyraneri och förgöra dem.

Med 15 miljoner dollar i budget så drog Jim Henson, skaparen av Mupparna, Frank Oz (The Little Shop of Horrors) och skaparen av Yoda i Stjärnornas Krig samt Gary Kurtz, producenten till Stjärnornas år 1977 igång ett projekt som skulle nå oanade proportioner - fantasyproduktionen The Dark Crystal. Med en teknik som innebar dockor som skådespelare och hundratals med handgjord rekvisita så bestämde de sig för att skapa tidernas största fantasyfilm. Produktionen blev oerhört komplicerad och det tog dem hela fem år innan allt var färdigt. Anledningen till den långa produktionstiden var just allt det handgjorda. Inga specialeffekter i annan form än relativt simpel trickfilmning användes för att få karaktärerna i filmen att framstå som varelser mer än dockor, för att inte tala om alla miljöer produktionsteamet byggde upp, allt även här, för hand. Enbart dockorna i sig tog över ett år att få helt färdiga. Bakom sig hade teamet det lite smått legendariska George Lucas -ägda effektföretaget Industrial Light & Magic, som även medverkat till filmer som Stjärnornas Krig och Harry Potter.

The Dark Crystal spelade in ungefär 40 miljoner dollar på biografer världen runt. Vinsten var inte hög och absolut inte vad producenter hade räknat med. Anledningen till de relativt låga intäkterna antogs vara den mörka tonen i filmen, den klassades mer som skräck än fantasy, fantasy faktiskt skapad för den yngre tittarskaran. En annan faktor till den låga intäkten var lanseringen av Spielbergs E.T Den överskuggade det mesta när den släpptes samtidigt som The Dark Crystal 1982. Filmen blev kanske inte en enorm kassasuccé men skaffade sig snabbt en kultstämpel och hyllas världen över av hängivna fans.

Personligen så tycker jag att det är en saga som helt saknar motstycke. Bildspelet tillsammans med plot och dialog är i stort sett ofelbar om man ser till annan film i samma genre. Det är tydligt hur mycket energi och dedikation de har lagt ner på verket. Världen de har byggt upp är fantastisk och man rycks med rakt in i fantasiernas fantasi. En sak till värd att nämnas och faktisk hylla är manuset, faktum är att det är helt skrivet av Jim Henson, med en assisterande David Odell (Masters of the Universe och Supergirl), då menar jag alltså att sagan inte har någon bok i grunden under grundar sig ur en helt ny källa. Jim Henson har väl fantasin för sig helt enkelt. Det är bara att titta lite på det han har gjort tidigare i sin karriär, skapandet av Mupparna säger det mesta om Jims fantasifullhet, sedan har han även gjort annat, vi kan ta Labyrinth med David Bowie och föregångaren (originalet) till Cube, The Cube, som exempel.

Det finns en anledning till varför detta tilltalar mig så mycket och det är givetvis att jag är en stor fan av genren. Jag älskar fantasy i de flesta former och ser gärna mycket och länge. Det är nog fördel för att uppskatta en film som denna. Ett öppet sinne och en känsla med en ”förståelse” för saker som är så fjärran som det egentligen går, är också en stor fördel.

Jag är definitiv ett av dem som hyllar The Dark Crystal och det är en film som alltid kommer att finnas i mitt hjärta.

Jag ger filmen betyget 5

Info 

IMDb 

Filmtipset 

Filmpunkten 

Jag skulle vilja slå en slag för gratisbio.nu - genom att bland annat värva medlemmar och tävla så har du möjligheten att skrapa ihop poäng. Dessa poäng kan du sedan använda till att lösa ut biobiljetter men även till presentkort i olika valörer hos olika återförsäljare.

För inte allt för längesedan så fick jag 4 stycken härliga biljetter hem till min brevlåda. :-) Så tro mig - det är fungerar och är inte alls speciellt omständigt.

Du anmäler dig här! 

Ett något obskyrt verk, dock med ett till synes djupare motiv – filmen är nämligen relativt löst baserad på verkliga händelser.

Huvudrollsinnehaverskan här heter Mary och är en rätt vanlig kvinna i en liten ort någonstans i USA. Hon haltar sig fram i tillvaron genom att sälja blomsterarrangemang på en öppen marknad i ortens centrum. Affärerna går uselt och hon befinner sig i en ekonomisk kris – med en hyresvärd som hotar med vräkning, en nyligen avliden vän i form av en katt och en pojkvän som utnyttjar henne och kommer och går som han vill så finner hon sig på botten av all misär. En vacker dag då hon känner sig som mest nere så dyker en välklädd man vid namn Philip upp vid hennes blomsterstånd. Han undrar varför hon är så ledsen och erbjuder sig att bjuda på lite mat för att lyssna till hennes historia. Mary går med på erbjudandet och en ömsesidig vänskap uppstår mellan dem – den gemensamma nämnaren i deras vänskap är att även Philip har förlorat en nära vän, i hans fall en hund. Med tiden så växer sig vänskapen allt starkare och en vacker dag så kommer Philip med ett erbjudande som hon garanterat aldrig har fått tidigare - hans förfrågan om hon kan tänka sig att bli hans ”husdjur”.

Filmen är överlag amatörmässig men med sitt psykologiska motiv så blir man på något sätt fängslad av historien. Den är helt filmat i ”TV-filmsanda” och kan jämföras i kvalitet med serier som "Days of our lives" eller "The bold and the beautiful". Ljudkvaliteten är densamma och skär ibland i öronen då högre frekvenser kommer i bild - det har dock antagligen med DVD-utgåvan att göra.

Skådespelarinsatserna är absolut inget att tala om eller höja till skyarna och inga speciellt kända ansikten figurerar. Det mesta kända ansiktet är karaktären Philip, spelad av Pierre Dulat - som figurerat i ett antal kända TV-serier, så som just "The bold and the beautiful" och "Melrose Place". Han är den som framstår som mest professionell och det märks att han har lite erfarenhet i bakfickan. Vad ska man säga om huvudrollsinnehaverskan Mary, spelad av Andrea Edmondson då? Ett väldigt okänt ansikte som inte har många roller i sin bakgrund som skådespelerska. En biroll i skräckfilmen The Storyteller från 2005 är det enda men dock en del andra meriter, så som assisterande regissör finns. Jag tycker att hon gör bra ifrån sig trots det smått manusstakande hon gör filmen i genom. Hon är vågad för att vara amatör och det ger jag henna poäng för. Säga vad man vill om filmen men en lätt roll att spela har hon inte.

Regissören i det här fallet är ganska intressant – han är relativt ny till platsen som regissör men inte alls ny i själva filmskaparproceduren. Han har figurerat i ett antal filmer som "Still Photographer", alltså den person som dokumenterar allt i skapandet. Han har bland annat arbetat med filmer som "White men can´t jump" och "Two can play that game". Tyvärr så har jag inte sett hans resultat i rollen som just "Still Photographer" men är övertygad om att han platser där bättre än som regissör.

Som nämnts ovan så är filmen delvis baserad på verkliga händelser. Det regissören D. Stevens främst vill skildra är den utbredda slavhandeln i USA och Storbritannien – men även det så kallade ”frivilliga” slaveriet – det vill säga där människor frivilligt säljer sig själva som föremål till en annan människas äganderätt. De ger alltså bort all sin frihet och lever mer eller mindre frivilligt som slav i olika former.

Slutligen – Om man bortser från den överlag taskiga kvaliteten på filmen som helhet så är den ganska intressant – framför allt ur ett psykologiskt syfte. Människor kan verkligen kliva över gränser om de befinner sig i en speciell livssituation och får ett erbjudande som drastiskt kan förändra deras tillvaro.

Jag ger filmen betyget 2

Info

IMDb 

Filmtipset 

Filmpunkten 

För er som läser mina recensioner (vilket jag betvivlar att något gör alls) så är det fler recensioner på gång inom kort. Jag har horder som ligger för renskrivning, de förföljer mig nätterna i ända.

Mitt studerande tar överhanden för tillfället.

Vad i helvete (ursäkta franskan)! Vad är det med folk idag? Har ingen där ute längre kapaciteten att INTE se film kritiskt? Hur svårt kan det vara att bara slå sig ner i soffan med en skål popcorn och en fanta och bara TITTA!!? Utan att analysera sönder och skryta med sina "intellektuella" teorier huruvida filmen står till höger eller till vänster. Skärpning för fan!

Tunnelbanor ÄR läskiga. - Det är ett faktum som jag fick bekräftat efter att ha sett denna film.En ung kvinna, spelad av Franka Potente - som bland annat har medverkat i "The Bourne" filmerna, råkar somna på tunnelbanan i London, efter en blöt kväll på en firmafest. Hon vaknar upp och finner till sin fasa att hon har blivit instängd, tunnelbanans alla utgångar har låsts för natten. Plötsligt så kommer ett sista tåg in till stationen, hon hoppar på och hennes garanterat värsta natt tar sin början.Underbart underbart underbart ! – Är tre ord som jag bara måste använda mig av. Exakt i min smak av skräckfilm. Visst, kanske en på djupet rätt uttjatad handling men ändå originell i sitt utförande och i sitt miljöval. Smink och rekvisita fungerar oerhört bra med miljön i filmen och jag kan efter noggrant granskande inte hitta ett enda fel - man brukar ju nämligen kunna hitta en liten fadäs både här och där i de flesta filmer i genren skräck, speciellt de med lite mer begränsad budget än andra.Vad ska man säga om debutanten Christopher Smith då? Bra jobbat - skulle jag vilja säga. En bra start på en kanske kommande stor karriär inom skräckfilm. Ett senare och nyare verk från 2006 är Severance, som överlag har fått hyfsat bra kritik av media. Det ska bli spännande och se fler kommande projekt av denna nykomling.Jag måste dock även nämna några nackdelar, tyvärr; Fotot blir ibland väldigt mörkt. Man tappar begreppet om vad man tittar på. Sånt kan sänka ett omdöme rejält. Speciellt när större delen av filmen utspelar sig under jord i en massa mörka gångar och passager. Även ljudet är en aning oskarpt, utan undertext så är det ibland väldigt svårt att höra vad de säger, eller skriker - rättare sagt. En stor nackdel för filmtittare som jag, som föredrar engelskspråkig film utan undertext. Fördelarna med och i filmen väger dock mycket tyngre än nackdelarna men jag skulle väldigt gärna vilja se en bättring på ovan nämnt tack!Slutligen - för er som gillar mörk, krypig och motbjudande skräck, slå slag i saken och ta en titt på Creep. Ni kommer inte att ångra er! - eller kommer ni?Jag ger filmen betyget 4InfoIMDbFilmtipsetFilmpunkten